Vad är pantbrev – och hur funkar det?

Pantbrev och hus: så funkar det

Ett bolån fungerar faktiskt nästan som i pantbanken. Där lämnar du din klocka eller ett smycke i pant för att få ditt lån – fast när du ansöker om just bolån kan banken inte ta hela ditt hus i pant, du ska ju bo där. Det är här pantbrev kommer in, det blir värdebeviset som används som säkerhet för pengarna du lånar.

Lantmäteriet hanterar pantbrev

När du sätter ditt hus som säkerhet för ett lån görs en inteckning i fastigheten. Det är Lantmäteriet som tar hand om detta, och din bank kan oftast hjälpa dig att ansöka. Pantbrevet är själva beviset på att inteckning har beviljats.

Fysiska pantbrev och digitala pantbrev

Förr i tiden var pantbrev riktiga brev i pappersform, och ifall du köper ett gammalt hus kan du fortfarande stöta på sådana. De kallas för fysiska pantbrev, och är superviktiga att hålla reda på. Skulle sådant komma bort är det viktigt att ta hjälp av Lantmäteriet för att döda det, som det kallas. Detta för att ingen annan ska kunna använda det för att ta ut nya lån med din fastighet som säkerhet. Pantbrev som tas ut idag är dock alltid digitala.

Varför behövs pantbrev?

Pantbrevet är ett bevis på att banken äger en del av din bostad, alltså den del som är belånad. Det innebär att om du missköter betalningen av dina lån kan banken kräva att du säljer bostaden för att de ska få tillbaka pengarna de lånat ut.

Vad kostar pantbrev?

Kostnaden för att ta ut nya pantbrev, som kallas för stämpelskatt, är 2% av summan på pantbrevet – plus 375 kronor i expeditionsavgift och eventuella administrativa avgifter som banken tar ut.

Exempel på pantbrev

Så hur räknar man ut kostnad för pantbrev? Ja, låt oss säga att du behöver ta ut pantbrev på 1 miljon kronor, då ser uträkningen ut så här:

Stämpelskatt: 20.000 kronor (2% av 1.000.000)
Expeditionsavgift: 375 kronor
Total kostnad: 20.375 kronor

Plus eventuell administrativ avgift till din bank.

Som du ser är det viktigt att ta med kostnad för pantbrev i din budget när du ska köpa bostad. Särskilt om du bygger nytt – eller köper ett hus där det inte redan finns pantbrev som täcker lånebeloppet.

Pantbrev följer med fastigheten

Ett pantbrev hör alltid till fastigheten och tas därför över av den nya ägaren när huset säljs. Om du ska köpa ett hus på begagnatmarknaden behöver du därför ta reda på storleken på befintliga pantbrev. Om den är mindre än det belopp du vill låna behöver du nämligen ansöka om inteckning för att få ut ytterligare pantbrev. Då är det mellanskillnaden mellan befintliga pantbrev och ditt bolån som behöver intecknas.

Vad är det för skillnad på lagfart och pantbrev?

Två begrepp som är lätta att blanda ihop är lagfart och pantbrev. Och även om båda behövs vid en husaffär är det en viktig skillnad på dem. Lagfart är beviset för att du äger fastigheten. Pantbrev bevisar att en viss del av fastighetens värde har pantsatts som säkerhet för ditt bostadslån.

Vanliga begrepp på temat pantbrev

Känns det lite krångligt med alla olika termer? Låt oss köra en lite repetition.

Digitalt pantbrev: Idag är alla nya pantbrev som tas ut i digitalt format. Kallas även datapantbrev.

Fysiskt pantbrev: Äldre typ av pantbrev i pappersformat, ovanligt idag.
Inteckning: En inteckning är en slags pantsättning, som till exempel görs när du tar ett bostadslån och behöver använda fastigheten som säkerhet. Pantbrevet bevisar att inteckningen har beviljats.

Stämpelskatt: Kostnaden för att ta ut nya pantbrev kallas stämpelskatt.

Lagfart: Beviset för att du äger fastigheten.